Grossergrabbarnas liv och leverne

Det faktum att Isak är sjuk har nu blivit vardag, och som tur är har vi inte behövt ändra på så mycket för honom än. Vi är noggrannare med att ha honom täckad ute när det är kallt, och att inte köra max med honom vad gäller fysisk belastning men i övrigt är det ok. Han har haft ont en dag sedan beskedet, men då fick han smärtstillande medicin och sov i princip bort den dagen.

För er som inte vet det så har han fått diagnosen Spondylos (ej ärftlig variant) vilket innebär att det bildas benbryggor mellan ryggkotorna. Dessa bryggor kan växa ihop helt och göra hunden stel i ryggen. De kan också orsaka smärta, samt att det är degenererande - dvs obotligt och blir sämre och sämre.

Isaks problem uppdagades efter att han ramlade i trappen i sin iver att springa ner och vakta vid hallfönstret.. Han var ordentligt medtagen både vad gäller balans och smärta efteråt och vid röntgen konstaterades det att han har Spondylos. Många hundar kan leva med det utan att det märks, men med facit i hand har Isak blivit sämre och sämre under några år, och som sämst har han mått under perioden oktober-december 2009. 

Detta gör att all tävling läggs på hyllan för Isaks del i princip, jag kan ju aldrig veta om han kommer att ha ätit medicin inför en tävling/utställning i förhand. Att anmäla till lokal utställning kan jag ju göra, för då handlar det ju inte om några reskostnader. Men att åka iväg många mil och riskera att dagen börjar med att han måste få medicin och därmed måste avstå utställningen är ju inget jag vill göra. Han har gett mig så mycket framgång i ringarna att han får lov att pensionera sig med flaggan i topp även om jag tycker att det är några år för tidigt.

Vi får helt sonika vänta tills lill-Zimba är färdigvuxen och redo att ta sig an utställningsringen! För honom är det inga fel på - förtutom att han kanske är för smart! Han öppnar ju stängda dörrar, fodertunnor, soptunnor och diverse i sin upptäcksjakt. Undrar jag vad det blir av den hunden...

Det blev en 2,5 kms tur i längdspåret med hundarna ikväll, -25 grader visade termometern. Men de blev nöjda i alla fall, äntligen fick de göra något trots kylan!

Jag hade kunnat åka ett varv till men ville inte utsätta dem för mer påfrestning iom att det var så pass kallt. Zimba drog ordentligt i alla fall, full fart framåt! Jag får bromsa för att det inte ska gå för fort när han drar iväg...

Kanske är möjligt med en start den här säsongen i alla fall? Det läker bra, och nu går han inte längre på någon medicin och har inte heller ont längre.

2009 har tagit slut, och 2010 har börjat så smått. Länge sedan jag bloggade, men det har varit alltför körigt - så datortiden har varit begränsad.

Utställningssäsongen avslutades sådär för Isak, men han tog i alla fall sista cacibet i Finland så när det väl kommer i pappersform ska jag skicka in ansökan om internationellt championat.

Tanken är att det inte ska bli så många utställningar under 2010, utan nu väntar jag till 2011 när Zimba har växt till sig ordentligt och ev har något att hämta i ringen.

Det var ju tänkt att Zimba skulle starta den här säsongen i draghundsport, nordisk stil. Men han är ju skadad då vi var tvungna att uppsöka en veterinär som plockade bort en klokapsel för ca 2 veckor sedan. Det blev tyvärr infekterat, så ytterligare veterinärbesök blev det på annandagen - men efter instruktion på annan typ av bandage, korrekt mängd smärtstillande (vet nr 1 hade räknat fel och bara gett honom halv dos) och även antibiotika är han nu sitt vanliga jag. Dock är det ett meck att byta bandage varje dag, särskilt som det som är kvar av klon skaver på huden.. Inte helt lätt att få till med kompress mellan klo och hud när det gör ont. 50 kg hund som inte vill är inte helt lätt att hålla fast... Önskar ibland att man kunde bremsa hundar som man gör med hästar - så mkt enklare!! Men det går ju inte, för de är inte skapta på samma sätt.

Vi får se helt enkelt om det hinns med någon start för Zimba, det beror på hur fort han blir bra.

I vår blir det ett träningsläger med efterföljande arbetsprov här i Östersund igen. Så då hoppas jag att det kommer många träningssugna! Drag och lydnadsinstruktör kommer att finnas på plats - ska dock försöka ta lite egen träningstid också, och inte bara springa runt och fixa med saker och ting... :o)

Helgens tripp till Finland genererade 3 nya titlar till fantastiska Isak! Cert och Cacib blir till FIN UCH, NORD UCH och INT UCH!! Tjolahopp - det var så roligt. Även Jarolina tog Cert och Cacib.

Dock har jag aldrig varit med om en domare som frågar om lov för att röra hunden... En tysk domare som uppenbarligen var van vid mkt mera "tryck" i hundarna om man säger så. Det gick 7 st Cane Corso före oss - han rörde inte vid en enda av dem vad jag kunde se. Då var det skönt att kunna svara "off course" till att han fick ta i Isak - både Isak och Jarolina fick omdömet friendly temperament.

Sen hade vi tur och hann med båten som gick kl 14:30 också, istället för den tur som vi hade bokat - 18:30. Det var hur skönt som helst att komma hem i tid och inte mitt i natten.

Nu är det Sundsvall till helgen, sen får vi se hur långt det räcker.

Så har det blivit september! Jag tror att det faktiskt är en av mina favoritmånader... fortfarande varmt nog så man klarar sig utan underställ och jacka, men tillräckligt kallt för att alla mygg, getingar, humlor, bin osv ska ha försvunnit. Dock måste man passa sig för att gå ut i skogen under 2 veckor = älgjakten drar ju igång.

Idag ska jag och grabbarna till Åsarna för att vara funktionärer vid årets fälttävlan. Kom att tänka på en grej som "hände" i somras: hade med dem på en träning där jag var åskådare (Lina red min häst), och det var givetvis andra hundar där också varav en chiaua (stavning?!). Kvinnan som hade den sa på allvar till sonen att han inte fick gå för nära oss pga att de där st bernard - sennen - berner - hundarna kunde ju äta upp den.... Nästan skrattretande! Hur kan man tro att jag skulle låta det hända?! Visst, de för ett fasligt liv när de tillsammans ska kaxa mot andra hundar, men jag är nog stark att hålla dem båda två! 

Tror dock att det låg lite sårad stolthet bakom, för den utomstående tränaren som jag aldrig träffat tidigare kom direkt fram till mig för att hälsa på hundarna när han såg dem. Det gick nästan på instinkt. Roligt för mig i alla fall. *s*

Nähä, dags för lite jobb innan jag måste åka.

Dragträning / träff på onsdag igen. Kul!

Det var länge sedan jag bloggade nu - men vi har haft semester, och har det fortfarande!

Har flängt land och rike runt med hundarna också, var ju i Skåne i juni, och i Byske på utställning i augusti bl.a.

Vi väntar nu på hösten så att vi kan dra igång dragträningarna på riktigt, det ska bli kul.

Jag missade att anmäla till hemmautställningen (hur klantigt som helst!), så vi får se om jag lyckas få till 5 svenska utställningar med Isak.. Det finns inte så många kvar att välja på nu tyvärr.

Isak fick det vi åkte dit för, Bir och Ck samt bra kritik.

Men vilken bedrövlig väg vi åkte, svängde av i Kårböle och körde över Los och Edsbyn.... Krokigt och en väg som var lappad efter diverse kälskador, men det hjälpte inte. Trodde jag skulle tappa hela underredet flera gånger pga gupp som kom hastigt. Körde över Bollnäs hem, den är i alla fall i körbart skick.

så att man får lite le, digt. Det har varit så körigt under våren - försommaren, så jag glömde att anmäla till utställningen här hemma!!! Helt otroligt, kom på det 5 dagar för sent. Iom semestertider så hade de redan skickat in till tryckeri, så det gick inte att få med någon efteranmälan heller.

Nåja, det bär iväg till Alfta imorgon lördag för att ställa Isak. Zimba ska hänga med Aslan under dagen då Jörgen är hemma och målar huset - gaveln är kvar att måla. Aslan var hos oss förra veckan, och det gick förvånansvärt bra. Han kaxade bara när han kom, men sen så styrde vi upp det och då accepterade han det utan snack. Däremot har Isak och Zimba börjat tjafsa med varandra - i köket... Så nu är det köksförbud för att hålla det lugnt.

Skulle ju ha varit iväg på RAS mötet för grosser i maj, dagen efter utställningen i Österbybruk. Det var ju därför jag anmälde till den utställningen, jag skulle ju slå 2 flugor med en smäll så att säga. Men jag fick ju migrän efter utställningen, och då jag vet att den brukar sitta i några dagar så var det bara att styra bilen hemåt. Tur att Jörgen följde med, för jag hade inte klarat av att köra hem själv.

I övrigt så har det varit lugnt på hundfronten. Grabbarna trivs när det har blivit lite svalare igen. Vi hade ca 2 veckor med grader upp mot 28, och då var det badning varje dag. Tom Isak var ut så långt att magen tog i vattnet.

Det är dags att ta upp träningarna med draget igen, vi siktar på att ha organiserade träffar efter semestern. För hundarna så tränar de genom att dra sladden till ridbanan, det är ett bra dagsarbete.